Team up, team up!
Lagom nice spelning igår.
Alexisonfire var kvällens bästa band. Har inte lyssnat på dem på väldigt länge, men nu kanske det är läge att ta igen det man missat, som den senaste skivan till exempel.
Four Year Strong - a.k.a de skäggiga grabbarma - levde inte alls upp till mina förväntningar. De var inte dåliga, men de kunde varit så mycket bättre. Eller åtminstone hade jag hoppats jag att de skulle vara det.
De låter bättre på CD, det är ett som är säkert. Det kändes liksom som om delar av musiken gick förlorad när de spelade. Som om melodierna drunknade och sången var för snabb för att de skulle hinna med att sjunga den ordentligt. Som om det var för svårt för att hänga med helt enkelt.
Men jag sörjer inte så mycket. Jag är glad över att jag äntligen fick chansen att se dem med egna ögon.
Vet inte riktigt vad jag ska säga om The Ghost Of A Thousand. Inte riktigt my cup of tea, men de var härliga.
Det var dock synd att vi inte hann se kvällens sista band, även om jag inte har hört särskilt mycket, om ens någonting, av just Anti-Flag. Det kunde ha varit en upplevelse, man vet aldrig, och nu får jag kanske aldrig veta. Men bor man i en annan stad och har ett tåg att hinna med så är det sånt som händer.
Sad enough to say that alone I can barely light a match,
but together we can burn this place down.
Sorry about the mess, but when we team up, team up,
we always seem to bring this place to the ground!
Alexisonfire var kvällens bästa band. Har inte lyssnat på dem på väldigt länge, men nu kanske det är läge att ta igen det man missat, som den senaste skivan till exempel.
Four Year Strong - a.k.a de skäggiga grabbarma - levde inte alls upp till mina förväntningar. De var inte dåliga, men de kunde varit så mycket bättre. Eller åtminstone hade jag hoppats jag att de skulle vara det.
De låter bättre på CD, det är ett som är säkert. Det kändes liksom som om delar av musiken gick förlorad när de spelade. Som om melodierna drunknade och sången var för snabb för att de skulle hinna med att sjunga den ordentligt. Som om det var för svårt för att hänga med helt enkelt.
Men jag sörjer inte så mycket. Jag är glad över att jag äntligen fick chansen att se dem med egna ögon.
Vet inte riktigt vad jag ska säga om The Ghost Of A Thousand. Inte riktigt my cup of tea, men de var härliga.
Det var dock synd att vi inte hann se kvällens sista band, även om jag inte har hört särskilt mycket, om ens någonting, av just Anti-Flag. Det kunde ha varit en upplevelse, man vet aldrig, och nu får jag kanske aldrig veta. Men bor man i en annan stad och har ett tåg att hinna med så är det sånt som händer.
Sad enough to say that alone I can barely light a match,
but together we can burn this place down.
Sorry about the mess, but when we team up, team up,
we always seem to bring this place to the ground!
Kommentarer
Trackback
